05 november 2013

Grann-problem


Det är lika bra jag skriver det redan innan ni börjar läsa, att det här inlägget blev långt och jag får utlopp för lite ilska! Så ni vet.

Jag känner mig inte riktigt på topp. Har haft en förkylning i kroppen i över en vecka, dock verkar det värsta gått över, men jag kan inte sova ordentligt för halsen irriterar så jag måste hosta stup i kvarten. Så på dagarna är det som en bergochdalbana. Ena minuten har jag massor med energi och vill bara köra på så snabbt som möjligt, och nästa blir jag supertrött! Men det jämnar nog ut sig snart! :) 

Vi har mycket att göra på jobbet inför en folder som skickas ut till alla hushåll i Tranås på torsdag. Massor med fina erbjudanden och julklappstips! Vi packar upp, prismärker, skyltar om både i fönstren och butiken och så hjälper vi kunderna däremellan! Det är en rolig period nu när man märker att julhandeln drar igång! Vi har fått in jättemånga fina tomtar och dekorationer till jul, så kom gärna in och kika! :)

I alla fall så var jag supertrött och hade ont i fötterna när jag skulle traska hemåt idag, men istället för att dra fötterna efter mig (som jag kände för) så tryckte jag på extra i stegen och tog vara på motionen! Sen gick jag och gossen en sväng och då passade jag på att stanna upp och verkligen andas. Andas in hösten och njuta av stunden. Så gick vi en stund till och gick förbi ett sällskap med två hundar. Efter det gick det utför... 

Det finns en hund i vårt kvarter som är några månader yngre än Loke. När de var små gick det bra att de nosade på varandra och hälsade, men ju äldre den hunden blivit ju värre har det blivit. Nu kan jag inte ens gå förbi själv, utan att den skäller. Den brukar vara lös i trädgården och morrar och skäller ofta när det kommer någon hund/människa. Eftersom vi inte bor så långt bort hör vi det...

När jag gick förbi sällskapet var det förstås den hunden och dess ägare. Den lille började morra, skälla och gruffa mot Loke som svarade med ett morr och skall. Jag fortsatte att gå och gick en omväg istället för att svänga in på den gatan som var tanken. Vi promenerade vidare och såg flera andra hundar som Loke inte brydde sig om. Så när vi gått runt kvarteret och ska gå in på vår gata från andra hållet kommer förstås de igen. Jag går över på andra sidan och fortsätter att gå. Så börjar den lille igen och Loke svarar. Eftersom Loke är så stor och stark ser det ju så mycket mer och värre ut när han blir uppspelt. Då frågar ägaren om det är en hane och jag svarar såklart ja. Så säger hon: tycker han inte om andra hundar eller? Jag blev lite paff att hon ens hade mage att fråga något sådant när det är hennes hane som är problemet. Så jag slänger ur mig: nej det är nog bara din! Det kan man ju tolka på två olika sätt, att Loke inte tycker om deras hund eller att det är deras som inte tycker om andra hanar. Hon svarade inte utan gick och jag satte Loke ned så att han skulle vara lugn innan vi gick vidare. Har man inte hund så kanske det låter löjligt av mig att bli irriterad. Men det är ju som att dela på två ungar som bråkar och den ena mamman frågar den andra om hennes barn inte kan leka vettigt med andra barn, när det i själva verket är hennes som inte kan bete sig. Jag känner ju Loke bäst och vet hur han fungerar med andra hundar, och bara av att bo i samma kvarter vet jag hur deras beter sig. Jag brukar generellt tycka om alla hundar men den lilla råttan alltså, gaaaaah! Nu känns det i alla fall bättre när jag fått skriva av mig! ;)

Nu ska jag inte belasta er med mer negativitet! 
Hoppas ni alla haft en fin dag och inte har problem med grannarnas hundar! :)

KRAM


Inga kommentarer: